Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 48, 28 november 2014 Vörda moder jord J
ordens mull har tidigare setts som helig. Det var dess bördighet som gav maten. Sedan kom moderniteten med maskiner och konstgödsel. Människan behövde inte längre följa naturens lagar utan kunde med konstgrepp arbeta mot naturen och momentant öka skördarna. Holger Kirchmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer och Rune Andersson vid Lantbruksuniversitetet, SLU, uttrycker den förhärskande arroganta hybrisen i sin bok Den ekologiska drömmen och en debattartikel i SVD. Kirchmann fick oemotsagd stort utrymme i tv-nyheterna för att ekologisk odling inte är miljövänligare och maten inte nyttigare. Vi skulle få världssvält med den. Skördarna blir bara hälften och urlakningen av näringsämnen dubbelt så stor. Det senare motsägs av den största undersökningen som gjorts vid SLU. Skördarna blir lika stora med ekologiskt jordbruk, i utvecklingsländer kunde de med omläggning till ekologiskt jordbruk bli 80 procent högre. Och då bevaras bördigheten. Jag gick en jordbrukskurs inriktad på det konventionella jordbruket, men där det ändå nämndes att med konstgödseljordbruket försvinner matjordslagret på 100 år. Det var nästan 50 år sedan. Då fanns inte dagens medvetenhet om klimathotet. När humusen förbränns frigörs stora mängder koldioxid. Än mer chockad blev jag när jag kom till Pakistan och såg att brist på sammanbindande mull skapat ett ravinlandskap, och att där det var mer lerjord marken blir så hård att det behövs stora traktorer för att plöja. Oxar klarar det inte. Jordens mullhalt byggdes upp en gång av stora betande hjordar. Nu har det blivit en sanning att korna är ett klimathot, eftersom några forskare kommit på att de rapar och fiser ut metan, som har mycket starkare växthuseffekt än koldioxid. Men på marknivå blir det snabbt absorberat av kretsloppet, och med kornas avföring binds mycket kol i marken. I själva verket skulle klimathotet minskas om vi världsvitt införde planerad betesdrift enligt Allan Savorys modell. Samtidigt finge vi en grönare jord. Gräsbetande djur ger hälsosam mat, men inte de som industriuppföds med soja och majs, som ger samma felaktiga sammansättning på fettsyrorna som vår andra kolhydratmat. Konstgödseln för odlingen kräver mycket fossil energi. I det moderna jordbruket får vi en energienhet i mat tillbaka för tio insatta energienheter. Förr var förhållandet ett till ett. Bokförfattarna säger att konstgödsel kan framställas med bioenergi. Den kan dock aldrig bli så riklig att den kan ersätta all fossil energi. Vi måste få ett energisnålare jordbruk. De skriver att ekologisk mat innehåller gifter, men blundar för de bekämpningsmedel monokulturer och konstgödslade växter kräver. Det senare ger större sockerinnehåll som drar till sig sjukdomsangrepp och skadeinsekter. De påstår att ekomat inte är nyttigare. Men med gödsling med bara kväve, fosfor och kalium blir det brist på det 20-talet andra näringsämnen vår kropp behöver. Frigörelse av näringsämnen från marken minskas av att organismerna där hämmas. Ingen återförsel av näring sker som på gårdar med kombinerad djurskötsel och växtodling. Dagens näringsbrist i maten är dokumenterad i flera stora studier. Naturligtvis blir vår hälsa lidande. Forskningen om ekologiskt jordbruk är liten. Det författarna hävdar är inte resultat från opartisk forskning utan av obelagd tro på att vi kan stå över naturen och av bristande vördnad för Moder jord. Det kostar oss stora belopp i ökad sjuklighet och markförstörelse. Tyvärr har de myndigheternas, mediernas och politikernas öra. |